Suomen Blogimedia

Tietoa mainostajalle › Tietosuojaseloste ›
Monthly Archives

april 2014

Okategoriserade

Skriva, skriva, Vidar, Vidar

24 april 2014

Jäklar så roligt att ni skrev så snälla saker under utdraget ur Vackra människor. TACK! Trots att jag publicerar text mest hela tiden är det helt annorlunda med egen bok. Det är mycket mer intimt. Lite som den där mardrömmen om att man befinner sig i en simhall, vandrar ut till bassängerna och plötsligt inser att man är naken. Ehum, alltså ”mardrömmen”.

Gällande manusskrivning 

Kugge frågade: Vill gärna läsa utdrag och kanske höra hur du jobbat med manuset. Hur många gånger har du till exempel redigerat och hur många testläsare har du haft? Och så får du ju så klart skriva så mycket du orkar om skrivandet, så otroligt intressant!


Eftersom jag jobbat hela tiden medan jag skrivit bok har jag inte haft några vettiga strukturer (när jag skrev Livet & barnet hade ju Vidar precis fötts och jag hade hur mycket tid som helst att skriva). Nu har jag skrivit på helger, efter jobbet, på flygplan, på semestern och på telefonen. Så gott som hela tiden har det varit roligt. Att skriva roman måste komma på topp fem saker att göra i livet. Det betyder absolut inte att jag inte skulle ha hatat min text, raderat, skrivit om, utvecklats som skribent och tyckt att allt i början var amatörmässigt, raderat igen och så vidare.


Jag har inga andra råd att komma med än att tycka om att skriva, skriva inte bara bok, utan också en massa andra texter och att ha folk att läsa. Jag har haft fem-sex testläsare. Alla bra och pålitliga människor som inte är för hårda mot ett ofärdigt manus. Och så har jag så klart jobbat med ett geni till redaktör. 

Gällande förlaget så slog det mig aldrig att det finns andra förlag än Sets som den första boken kom ut på. Ett plus med det förlaget är att jag har samma (geni) redaktör som på första boken. Vore sjukt kul att ha ett svenskt förlag. 

Är också nyfiken på hur bra Vidar lärt sig engelska, du har ju skrivit lite om det, men sku va kul att höra lite mer!

Vidar talar lika bra engelska som svenska och korrigerar mig när han tycker att jag uttalar ord fel. En irriterande liten besserwisser. Det gläder mig innerligt att han är så social och gärna går fram till barn och vuxna och frågar om de har lust att leka med honom. ”Excuse me, do you want to play with me?”

Okategoriserade

Vackra människor: utdrag

23 april 2014
Det här känns fruktansvärt intimt, men här kommer ett litet utdrag ur boken. Tänkte att jag kunde publicera några till fram tills boken kommer ut i maj:

”Killen i sotarmössa hade plötsligt trollat fram en mintgrön cykel och innan Sanna riktigt hann analysera situationen satt hon bakpå och höll händerna om hans midja medan han trampade norrut mot Bortre Tölö. Killens jacka var sträv mot Sannas händer. Hon lutade försiktigt kinden mot hans rygg. Vinden hade avtagit lite, men det var knappast mer än ett par plusgrader ute. Det luktade snö i luften. Sannas tankar gick automatiskt till ett framtida blogginlägg om vinterns första snö.
Två av killens kompisar cyklade bredvid henne, medan den tredje sparkade till synes utan ansträngning fram på sin longboard. Cykelns pakethållare var hård och kall mot Sannas rumpa och när de studsade ner för trottoarkanterna stönade hon till. Killen hörde hennes stön och saktade farten.
– Bloggdrottningen, är du okej?
– Absolut, ta det bara lite lugnt med trottoarkanterna.
Det var tyst på gatorna. Det kalla höstvädret hade väl fått Tölöborna att stanna inomhus i tv-soffor och vid middagsbord. Sanna frös om fötterna och insåg att hon glömt att byta till vinterkängorna. Hennes högklackade svarta pumps såg malplacerade ut. Men det kvittade, hon skulle ju ändå inte promenera någonstans.
Det tog bara tio minuter och så var de framme vid en länga med trevåningshus. Sanna var osäker på vad gatan hette, men de befann sig någonstans mellan Sibeliusmonumentet och Barnsjukhuset i Bortre Tölö. Hennes chaufför saktade in och Sanna hoppade av.
– Jag heter Sanna, sa hon blygt och sträckte fram sin högra hand.
– Jag vet. Simon, sade killen. Hans hand var torr och varm. Han måste ha dragit på sig ett par handskar innan de cyklade i väg. Sannas egna händer var kalla och stela. 
När Simon lutade sig fram för att tända en cigarett passade Sanna på att studera honom. Han såg ut att vara mellan tjugofem och trettio. Medellång, blå ögon bakom runda glasögon och jämna, fina tänder. Rak näsa. Söt på ett alldagligt sätt. Ett utseende som kanske inte sög till sig blickar, men som man småningom upptäckte att man gillade allt mer. Bra personlighet gjorde underverk för folks utseende.

Kompisarna hade låst sina cyklar och kom nu fram för att hälsa på henne. En blond kort kille med fräknar såg bekant ut, men när han presenterade sig som Lasse kunde Sanna ändå inte placera honom. Det lilla gänget gick in i et
t av funkishusen på Valhallagatan och tog trapporna upp till andra våningen. Tydligen var det Simon som bodde här. En avlång tvåa med en minimal balkong. Gula väggar, några inramade filmplanscher och det Sanna gillade mest av allt: ett stort matbord i köket. Stora matbord inbjöd till stora middagar med vänner och långa söndagsfrukostar med morgontidning och café latte.”


Okategoriserade

Hur smutsiga är amerikanerna?

23 april 2014

Lurkeslurk:

Jag skulle fortfarande vilja ha ett inlägg om hur folk där tänker om miljö, t.ex. bilkörande och engångskärl. Det verkar från min synvinkel som att det är en självklar del av vardagen och att det inte diskuteras eller problematiseras alls, men det kan vara mina fördomar. 

Vagt relaterat: Såhär i allergitider så vore det intressant att veta om det är ett större eller mindre problem i LA än här att folk använder så mycket parfym att känsliga människor får andtäppa och astmaanfall. 

Jag gillar att läsa om kulturella olikheter, som när du bloggade om amerikanska kvinnor och feminism. Men vad du än skriver om så är det intressant:-)


Jag har börjar skriva ett inlägg om miljön i USA flera gånger, men det har blivit så tråkigt så jag har hållit mig från att publicera det. Men så här tycker jag: USA på det stora hela bryr sig mer om pengar än om hållbart leverne. Detta gäller både på makro- och mikronivå. Sviniga som fan på det stora hela.

Men här i Kalifornien har folk hyfsat bra koll. Det finns visserligen en massa bilar, men i vilken stad utanför Helsingfors måste man inte ha bil om man bor i Finland? Få flyttar ens till Esbo utan att köpa en Volvo. Smogen här i Los Angeles har blivit mycket mer sällsynt eftersom bilarna är nyare och levererar mindre utsläpp. Elbilar och Priusar syns i trafiken varje dag. 

En anna bra grej (eller grek som jag först skrev) är att LA förbjöd plastpåsar helt vid årsskiftet (i Santa Monica har de varit förbjudna i flera år). Här kostar ekologisk mat inte skjortan och det finns en massa människor som väljer att inte äta kött. Engångskärl är ett problem, men tycker att våra grannar och de människor vi umgåtts med är bra på att återvinna och kompostera. På det stora hela får Kalifornien ett stort plus. 

Vet tyvärr inte så mycket om allergier och astma, men ingen verkar bry sig om att allt blommar just nu (men det beror kanske på att det alltid finns något som blommar här).

Vad roligt att du om det jag skriver! Tack!
Okategoriserade

Bloggen frågar

22 april 2014

Om knappt tre veckor borde jag ha en M.A. i Specialized Journalism OCH fritid jag inte sett skymten av sedan augusti (bortsett från ett generös jullov). Detta innebär mer tid för bloggen. Tänkte kolla med er om det är nåt speciellt ni skulle vilja läsa om.

Typ om hur det känns när ens partner raderar Zombies versus Plants på Ipadden och ba: ”Men jag trodde att du inte spelade det längre?” och man ba: ”JAG HADE SAMLAT IHOP 60 000 POÄNG OCH ÄR NU TVUNGEN ATT BÖRJA OM!”

Om Los Angeles, om att bo utomlands med sin fyraåring, om att studera som vuxen, om mat, om feminism, om träning eller vad jag nu kan tänkas veta något om. Eller om att skriva! Boken åker i tryck om nån vecka. Vill ni kanske läsa ett utdrag ur den?


Okategoriserade

Blogglistan

22 april 2014

Linnea på bloggen Häxbrygd fyllde i det här bloggformuläret och uppmanade mig att göra samma sak. Vill samtidigt passa på att rekommendera Linneas utmärkta blogg.

1. Varför bloggar du?

För att jag inte kan nåt annat. Jag har bloggat så länge (snart tio år) att jag får panik de få gånger bloggen ligger nere. Att skriva ner det jag går och tänker på hjälper mig att formulera mina funderingar och samtidigt liksom förstå vad jag själv menar. Tro starkt på att skriva ner eller prata högt om sina tankar. 

Fast om jag inte tyckte att det var roligt skulle jag inte göra det.

2. Ta en bild på platsen du oftast befinner dig på då du bloggar.

Vid ett slitet Ikeabord med en öl, kanske lite choklad och en massa studiematerial. Lever drömmen!




3. Vilken blogg har du följt längst?

En av de äldsta måste vara Onekligen-Lisas. Bra blogg, fruktansvärt bra person.

4. Gå in på ditt senaste inlägg, plocka ut de tre första adjektiven (fortsätt till nästa inlägg om det behövs), och ge varsitt bloggtips för varenda beskrivningsord.

Det här kändes väldigt komplicerat. Var tvungen att gå in och kolla vad Linnea skrivit. Okej, här kommer mina sura adjektiv: 

Jobbig: den elaka bloggen vågar vara jobbig. Fast sällan eller aldrig direkt elak.

Svartsjuk: den här vet jag faktiskt inte hur jag ska länka. Känner ibland en svartsjuka gentemot folk som får hänga med Pyret och då blir det ofta Pia.

Bittert: Biffen har en skön humor och skojar ofta om bitterhet.

5. Enligt sann bloggartradition, ta en bild på dig precis nu.

Orkar ej. Här är en allvarlig från förra onsdagen.



6. Vad får dig att börja följa en blogg?

Jag gillar en blandning av text och bild. Bloggen får gärna vara personlig ( men tröttnar fort om det bara handlar om en uppräkning av vad bloggarens barn ätit och hur länge hen sovit). Gillar feministiska, välskrivna, roliga och smarta bloggar. Blir alltid glad när jag träffar en ny person och hen har en blogg. Önskar att Johanna på Hollywood-bloggen skrev oftare.

7. Ge tre bloggtips: en av nån du känner, en av nån du inte känner, och en som du nyligen börjat följa (av en bekant eller inte).

1. Anne Hietanen! En person med skön självdistans, humor och som blandar riktigt viktiga och smarta inlägg med bilder på söta djur.

2. Nina Åkestam skriver ofta smart och lättfattligt om feminism.

3. Ziggy Says om teknologi och nya medier.

8. Varifrån fick du namnet på din blogg?

Hittade på det en eftermiddag i oktober 2005. Livet i Helsingfors lät för pretto, tyckte min dåvarande pojkvän, så det blev Livet & Helsingfors.

9. Utmana tre bloggare (som du inte nämnt i tidigare svar) att fylla i denna lista!

Okej, here goes: 

Nadia, do it.
Smulan, jag läser dig varje dag.
Hannah Norrena!

Okategoriserade

Snubbmässigt tung vecka

21 april 2014

Den här veckan har varit snubbmässigt tung. Först förklarade en kurskamrat hur hur hon bara har manliga vänner: ”För kvinnor är ju så jobbiga…” blink blink. Hon tillade att en av hennes nära vänner har en flickvän som inte gillar umgänget. ”Flickvänner blir alltid så svartsjuka med mig i närheten, hihi…” blink, blink. Eftersom män generellt har högre status än kvinnor inbillar sig många att det är ett lyft att enbart ha manliga vänner eller säga att en alltid varit en pojkflicka. Att liksom stiga från det vanliga kvinnliga patrasket och stiga in i männens sfär. Tyvärr är det i praktiken ändå omöjligt att som kvinna bli en av snubbarna.

Satt bredvid en annars så trevlig farbror som plötsligt började dra skämt om att män inte kan städa. ”Män är jägare och trivs inte köket. Sånt är kvinnogöra!” ”Ja, för det är ju med vaginan man dammsuger och rör om i grytor.” ville jag säga högt, men nöjde mig med att bittert mumla det för mig själv.

Och så läste jag om en svensk journalist som skrivit om sexismen och det sexuella våldet på amerikanska universitet (samma tema som i min thesis). Texten resulterade i en våg av hat- och hotmail från svenska män som kände sig kränkta. Suck.

Okategoriserade

Påsken i Torrence

21 april 2014

Ingen läser ändå bloggar under påskhelgen så jag kör bara några bilder. Min kurskamrat Heather bjöd in oss på påskfirande och traditionell äggjakt i Torrence söder om Santa Monica. Fyra generationer samlades för att dricka mimosas, äta pajer och hänga i trädgården. Mycket behagligt. Vidar åt TUSEN ägg.

Orkar inte tjata på att Maggan ska fota mig så det blir bara bilder på Vidar och honom. Sign. Bitter.

Okategoriserade

Vardagen i film

19 april 2014

Det slog mig att det är dags att lägga upp lite rörlig film här på bloggen. Sagt och gjort, filmade det allra vanligaste i mitt liv. Åka till skolan, hänga med klasskamrater (den här gången bara Heather, min andra favorit Yoka är nämligen på Coachella) och åka hem igen.

Musiken har jag lånat av Sammy Adams, låten heter L.A. Story.

 
IMG 6788 from peppe öhman on Vimeo.

Okategoriserade

U.B. is the new L.A.

19 april 2014

Glömde berätta om att jag frågade Uber-snubben från Mongoliet om han kan beskriva sin hemstad och han ba: ”Well, Ulan Bator is more or less like L.A.”

HUR mycket älskar man inte ett sånt svar?

Okategoriserade

Internet är ej demokratiskt

19 april 2014

Just nu är min hjärna som en u-båt djupt nere i Stilla havet. Total tystnad som regelbundet avbryts av ett blippande ljud. Slocknade mitt i Scandal när jag kom hem från skolan.

När jag vaknade sprang jag en stund och passade samtidigt på att lyssna på Medierna i P1, där pratade de bland annat om hur internet gjort att alla är journalister, men ingen redaktör. En stund sedaner, på Twitter, delade någon en bild med citatet: ”Riktig journalistik kan bara göras på papper.” Det var speciellt spännande för mig eftersom jag igår läste en artikel inför en föreläsning om hur vi i en nära framtid kanske rör oss från digitalt till analogt. Åtminstone delvis. Folk är trötta på att ingenting är hemligt på internet och på all direktreklam. Vi pratade samtidig om olika demonstrationer, allt från Tahir till Occupy Wallstreet, och om hur en stor del av informationen kring dessa spreds utanför internet.

Nu finns det ju en överhängande risk att internet uppfostrat en hel generation till att den mest mest likes också har mest människovärde, att reklamer och åsikter är ungefär samma sak och som upprepar mantrat: Den som har ”rent mjöl i påsen” behöver inte oroa sig för att ingenting är hemligt på nätet. Men vi får hålla tummarna att detta ej är scenariot.

Trots att internet hade potential att vara den ultimata demokratiska enheten, är verkligheten långt från detta. Äsch, vi får prata mer om detta i podden.